ADHD och ADD är omdiskuterade tillstånd, men för många är det lite klurigt vad diagnoserna verkligen innebär. I den här texten reder vi ut skillnaden på ADHD och ADD är, vad ett neuropsykiatriskt tillstånd är, samt vad man kan göra om man misstänker att man själv, eller någon i familjen, har ADHD.

Vad är ADHD?

ADHD är ett neuropsykiatriskt tillstånd som påverkar vardagen på många sätt. För vissa märks ADHD tydligt. För andra är det mindre påtagligt. Symptomen utrycker sig i regel i form av koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter, med hyperaktivitet och impulsivitet som vanliga symptom.

Tidigare talade man separat om ADHD och ADD, där ADD syftade på den form av diagnosen som innebär att individen inte har problem med hyperaktivitet och impulskontroll. Numera pratar man allt oftare om ADD som "ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhetsproblematik”.

Märker man själv av om man har ADHD?

Många som lever med ADHD upplever själva tidigt att något känns annorlunda eller svårt. Vanliga tecken kan vara att man kämpar med att hålla koncentrationen, känner rastlöshet eller upplever att det är svårt att organisera och strukturera vardagen. Ibland märks det tydligare i vissa situationer, som vid studier eller arbete, där kraven på fokus och planering är höga. För andra kan insikten komma först när omgivningen påpekar svårigheter, eller när man jämför sina egna erfarenheter med andras. Oavsett hur man först uppmärksammar det kan det vara värdefullt att undersöka saken vidare för att få rätt stöd och verktyg.

Typiska symptom, och hur de kan uttrycka sig

Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter

Att ha svårt att hålla koncentrationen är ett av de vanligaste och tydligaste symtomen på både ADHD och ADD (alltså "ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhetsproblematik"). Det kan handla om svårigheter att fokusera på uppgifter under längre stunder, att man har lätt att distraheras av yttre stimuli eller att man helt enkelt "tappar bort tankarna". Detta kan märkas särskilt tydligt i skol- eller arbetssammanhang, där det krävs ihållande fokus, men även i vardagen kan enklare uppgifter bli utmanande att slutföra.

Ofta leder uppmärksamhetsproblemen till frustration eller känslan av att inte räcka till, eftersom man upplever att man borde klara av saker som andra verkar hantera enkelt. Genom att bli medveten om sina svårigheter och ta hjälp av strategier och verktyg kan man dock förbättra sin koncentrationsförmåga och hantera vardagen på ett bättre sätt.

Hyperaktivitet och impulsivitet

Hyperaktivitet och impulsivitet är vanliga symptom för typisk ADHD. Hyperaktiviteten uttrycker sig ofta i rastlöshet, svårigheter att sitta still och ett konstant behov av att röra på sig eller byta aktivitet. Hos vuxna kan det mer subtilt ta sig uttryck i en inre oro eller rastlöshet, medan det hos barn kan vara mer märkbart i form av fysisk rörelse och otålighet.

Impulsivitet kan visa sig genom att man agerar utan att tänka efter ordentligt först. Det kan innebära att man avbryter andra i samtal, har svårt att vänta på sin tur, eller att man fattar snabba beslut utan att överväga konsekvenserna. Att känna igen och förstå dessa symtom är ett viktigt steg för att kunna skapa bra strategier och rutiner som gör vardagen lättare att hantera.

Finns det andra symptom?

Förutom de mer välkända symtomen finns det även andra sätt som ADHD kan påverka vardagen. Det kan handla om känsloreglering, där personen kan uppleva snabba och intensiva humörsvängningar, eller att man ofta känner sig frustrerad eller överväldigad. Många personer med ADHD upplever även sömnproblem, vilket kan påverka den dagliga energinivån och humöret ytterligare. Dessutom är det vanligt att ADHD förekommer samtidigt som andra tillstånd, exempelvis ångest eller depression. Genom att vara uppmärksam på dessa symptom kan man få en mer komplett bild av vad diagnosen innebär och hur man bäst kan få hjälp och stöd.

Vad är orsaken bakom ADHD?

ADHD är ett komplext tillstånd med flera samverkande orsaker. Forskning visar att genetik spelar en stor roll, och det är vanligt att ADHD går i arv inom familjer. Det betyder att sannolikheten för att en individ utvecklar ADHD ökar om en nära släkting har diagnosen. Utöver genetiska faktorer påverkas ADHD även av neurobiologiska processer. Studier visar att vissa områden i hjärnan, särskilt de som ansvarar för uppmärksamhet, impulskontroll och exekutiva funktioner, fungerar annorlunda hos personer med ADHD. Obalanser i signalsubstanser som dopamin och noradrenalin har också kopplats till tillståndet.

Miljöfaktorer kan också ha en viss påverkan. Faktorer under graviditeten, såsom rökning, alkoholintag eller hög stressnivå hos mamman, kan öka risken för ADHD. Tidiga livserfarenheter, som prematur födsel eller låg födelsevikt, har också identifierats som möjliga riskfaktorer. Däremot orsakas ADHD inte av dålig uppfostran eller en viss typ av föräldraskap, även om en stödjande och strukturerad miljö kan hjälpa till att hantera symtomen på ett bättre sätt.

Vad kan jag göra om jag har ADHD?

Att hantera ADHD handlar om att hitta strategier som fungerar i vardagen. Många upplever att struktur, tydliga rutiner och anpassade verktyg kan göra stor skillnad. Exempelvis kan kalendrar, checklistor och påminnelser hjälpa till att organisera dagen och minska risken för glömska. För vissa kan livsstilsförändringar som regelbunden fysisk aktivitet och goda sömnvanor också bidra till ökad balans och fokus.

För många är det också värdefullt att söka professionell hjälp. Behandling kan innefatta allt från kognitiv beteendeterapi och coachning till medicinering, beroende på individuella behov. Genom att få rätt stöd kan man lära sig att hantera utmaningarna och samtidigt lyfta fram sina styrkor.

Om du misstänker att du eller någon i din närhet har ADHD är du välkommen att kontakta oss på Lumena för ett första bedömningssamtal. Där får du prata med en specialist inom neuropsykiatri, som kan ge en indikation på om det är värt att gå vidare med en utredning. Vi har hög tillgänglighet och erbjuder fullständiga utredningar inom en månad, så att du snabbt kan få svar och rätt hjälp.